Så nu sammanfattningsvis hur var denna resa då? Minns dagarna innan jag skulle åka iväg, hur sjukt nervös jag var. Kände att jag inte ville åka iväg nästan. Men det har varit otroligt fantastiskt, roligt, lärorikt och ibland lite jobbigt såklart.
Men det känns kul att få genomföra detta som jag drömt om länge. Och det känns som om förberedelsena innan med planering och Norgeresa varit minst lika stor del som själva resan. Så vad har jag lärt mig då. Svårt att se något själv kanske. Men jag skulle inte ha några problem att åka själv igen på en resa, man lär sig att det mesta löser sig, det finns alltid en plan b. Jag tror jag har slutat oroa mig kring saker jag oroade mig över innan. Jag vet hur jag ska planera en ev nästa resa vad som är viktigt. Jag har lärt mig att man behöver inte så mycket saker, både på resa och i hemmet. Därför så blir det stor utrensning nu. Man lär sig att ta lite hänsyn till andra människor man inte känner alls, och även att inse att man kan göra vad man vill och inte anpassa sig för andra eftersom jag reser själv.
Sen har jag lärt mig att jag kanske inte ändå inte ändrat mig supermycket heller. Jag tror man lär känna sig själv ännu mer och ser det tydligare. Och jag tror även alla kan göra en sån här resa. Många säger att jag är så modig som gjort detta själv och att de aldrig skulle våga det. Och det trodde inte jag heller. Men när man är ute och reser träffar man massor av människor som också är ensamresande så det blir liksom vanligt. Jag kände mig inte supermodig som gjorde detta. Jag var ju jätteskraj innan. Men det kan verkligen rekomenderas, att ta steget och bestämma sig, jag kände att jag inte kunde vänta in någon annan som hade tid eller pengar att göra detta. Så jag åkte själv, och det är jag jätteglad att jag gjorde. Man träffar massor av människor bara man anstränger sig lite, ibland är det lättare än andra gånger. Och då är det såklart lite tråkigt när man inte gör det. Och jag som person är inte den som söker sådär mycket kontakt och är supersocial så det kan ju spela in lite också. Endel av de man träffat kommer man aldrig se igen, endel har man på Facebook men det slutar där och andra kommer man ha lite kontakt med senare.
Så vad var bästa resemålet?
Thailand: Koh Tao med dykningen och Chiang Mai och Pai (bra hostel med samma folk som följdes åt)
Australien: Fraser Island och Noosa, gänget jag träffade där och som jag sedan umgicks med i Noosa med. Älskade Byron Bay som ställe men tyvärr inte lika bra på det sociala planet för mig. Sydney var underbart, perfekt kombination, jag fick göra det sakerna jag vill för mig själv och ibland hade jag sällskap och ibland inte, sedan på kvällarna satt jag med skönt folk och snackade på hostelet.
Nya Zeeland: Hela kiwi experience var underbart och landet är fantastiskt.
USA: Alla platser var kul att se, kul att mamma kom så jag hade resekompis. Men Monterey turen var nog lite extra. Sen var San Francisco också kul, New York är ju alltid Nw York.
Om jag ser tillbaka så är det de gångerna jag varit på en gruppresa eller längre aktivitet som är det bästa. Tex Fraser vistelsen, dykningen, och hela kiwi exp. Då när man träffar massor av folk och umgås med dem en längre period. Det är de bästa och verkligen ett tips om du ska resa själv.
Sen finns det saker jag kanske skulle ändrat i min planering. Om jag gör en sån här resa igen tänker jag nog vara mer öppen med min reseplan, på så sätt kan man hoppa på andra och följa med dom. Eftersom jag bara hade en månad i varje land och ville se endel så blev det lite svårt att hänga på någon man träffat om den skulle åt annat håll.
En sak är säker och det är att listan på länder jag vill till inte har minskat bara för att jag bockat av 4 nu, den har definitivt ökat. Just nu känner jag mig inte redo att åka iväg lika länge och långt. Men kanske på kortare weekends och veckor resor under året.
Tänkte jag skulle fortsätta skriva lite här nu när jag ska till Tromsö. Blir nog inte lika mycket som innan, men lite då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar