21.3.15

Jamaica - i gamla fotspår

Montego Bay. En stad vid havet. Vad gjorde vi där? Betalade för att bada och sola vid havet. Blev lurade på dyra taxi resor. Bodde på skräckens hotell. Ok kanske inte.






Men hotellet var en skum upplevelse, det låg en bit upp i bergen och var familjeägt. Första dagen när vi kom såg vi lite folk i matsalen och en lite pojke tyckte tjejernas väskor med påsydda flaggor va cool. Men därefter såg vi inte en käft förutom de som jobbade där eller familjen. De körde oss till stranden och hade sig. Så det var som att bo som vi gjorde på Cuba fast på ett hotell. Alla visste att vi var tjejerna från scandinavien i rum 24. Ja lite skumt att vi typ måste varit de enda där.

Negril
Efter tre nätter i MoBay åkte vi till Negril där jag varit förut med Tone och Jannie. Vilken besvikelse ok inte helt, Negril är härligt men kände inte igen mig alls till en början. Vägen var för bred, de var massa hus där. Stranden var för smal, de var massa bodar där. Men sen hittade jag vårt gamla hotel(nu bodde vi två hotell ifrån det) och när vi kom in till centrum kände jag igen mig.



Gamla hotellet jag bodde för tre år sen








Ricks cafe


Vi åt frulle på samma plats som för tre år sen med systrarna Staffansson, vi var även en sväng till Ricks Cafe. I och med detta har jag börjat kalla Line för Jannie. Det är mycket nu.

Det var lite små jobbigt och vemodigt att gå i samma fotspår som för tre år sen och inte riktigt känna igen sig. Livet förändras och ens minnen är inte densamma. Så ja jag var lite sentimental i Negril. Om jag någonsin kommer tilllbaka till Jamaica är det i såna fall med Jannie, allt annat skulle kännas lika konstigt igen.

Så vad gjorde vi i Negril? Inget, solade och badade gratis. Försökte handskas med den dåliga jamaicanska servicen. Vi börjar bli lite trötta på att resa nu. Så vi är lätt apatiska. Vi längtar till Bahamas för där är det antagligen för dyrt för oss att göra nått så då måste vi göra ingenting. Awesome!

Åter i Kingston
Morgonen började med att jag blixtrade till och blev skitarg. Förklaring: Vi skulle checka ut och den oförskämda receptionisten påstod att det bara var 2 av 3 små handdukar som fanns kvar på hotellrummet. Hon skulle kolla rummet innan vi fick tillbaka 50 usd i deposition. Några minuter innan hade hon hivat oss ur receptionen för att låsa den för att sen gå till vårt rum och kolla till det. I sakta mak gick hon gången ner i högklackat samtidigt som hon kollade mobilen. När hon kom tillbaka skulle hon ringa städerskan och höra hur många handdukar hon lagt dit. Jag förklarade att det var en på golvet hon måste ha missat. Hon började förklara var alla handdukar låg någonstans, då blixtrade jag till och lackade ur och blev arg, så alla märkte. Fick nyckeln och gick tillbaka till rummet och hämtade de tre handduksjävlarna. Sen fick vi pengarna och checkade ut.

Vi kom till kingston vid ett och checkade åter in på Reggae hostel och drog sen till Devon house där vi åt världens största glass och middag i just den ordningen.












Imorgon Bahamas

Cuba till Jamaica

Vi åkte tidigt från Trinidad till Havana. Där inhandlad vi det sista för våra Pesos. Vi drack daiquiris på Floridita, Hemingways favvobar. Vi hyrde ett rum svart, damen vi hyrde av var vän till de vi tänkt bo hos men de hade fullt. Så damen hyrde ut detta rum utan tillstånd. Breaking the law i Havana.



Churros


Floridita


Tidigt morgonen därpå blev vi hämtade av taxin. En gammal bil, chauffören fick inte igång bilen och frågade om vi kunde hjälpa till att få igång den genom att putta igång bilen. Så där stod vi, lutade mot gambilen tidigt en morgon i mörkret i Havana och började springa igång den. Lite charmigt.

Väl i Kingston så checkade vi in på vårt hostel, reggae hostel. Helt ok hostel. Ja folk röker på här, kommer man tyvärr inte undan. Dagen därpå åkte vi till Bob Marley Museumet. Vi hade hört både negativt och negativt om det. Vi blev iaf positivt överraskade. En kille som var med på guidade turen var ett stort Marley fan och han var som en unge på julafton. Fällde tom en tår. Han hade nog kunna stanna där hela dagen ja veckan.








Brand i Kingston. Tror den var anlagd.



I lördags tog vi vårt pick och pack och reste med buss till MoBay, Montego Bay.

16.3.15

Cuba - Trinidad

Vi tänkte ta bussen till Trinidad vilket skulle ta 5 timmar. När vi kom till busstationen så var taxi chaufförerna på oss direkt och sa priser. Det skulle kosta likadant med buss som taxi för oss tre så det blev taxi. Tveksamt steg vi in i den skruttiga bilen. Jag hamnade framme och fick bälte medan de andra satt därbak utan. Ingen AC och fönstren gick inte att veva ner så mycket så där satt vi och svettades i över fyra timmar. I början efter Havana så åker man på en motorväg med 3 filer, som jag läste om i Cuba boken.Tror det var ett Sovjetprojekt, Eller påbörjat under sovjettiden och stöttade cuba ekonomiskt. Poängen är även att vägen ska kunna användas som landningsbana för flyg i tillfälle av krig. De är rätt tomma vägar där eftersom det inte är så många Cubaner som har bil. Efter vägen står också folk och liftar. Här måste man ta upp folk om man har plats i bilen. Man ser även massa plakat längs vägen med partipropaganda, bilder av Fidel, Che, Raul och Hugo Chavez.



Efter en kisspaus på en bensinmack så körde vi in på en liten grusväg och nådde ett skumt hus. Chauffören började backa in och parkera. Han gick ur bilen sa nått vad jag tyckte lät som "comer" äta på spanska. En gubbe med bar överkropp kom fram. Här trodde vi att vi skulle bli kidnappade och sålda. Jag började kolla efter alternativa vapen. Gubben kom
Fram med en bensindunk och vi kunde andas ut. Helt plötsligt började de gunga bilen för att få in mer bensin. Ja tillslut kom vi fram till Trinidad. Tidigt enligt folket där, han måste kört på bra sa dom. Ja de kan man säga, oklart hur snabbt för att det enda som funkade på instumentbrädan var bensintanken. Sen höll vi på att köra in i x antal getter.

I Trinidad hade Havanaguiden försett oss med husrum. Det visade sig att det var fullt men han ringde sin vän som kom och hämtade oss till sitt hus. Väldigt fint och med egen matplats och terass för oss, de hyrde ut 3 rum totalt. De lagade även mat åt oss då vi ville ha, mot betalning. Så där satt vi och blev serverade som på resturang. Frukosten där var sjukt god men middagen var speciell. Otroligt god mat men så himla mycket. Först fick vi in soppa (bönsoppa, hm inte så gott) sen sallad och sen en halv kycklig var potatis och ris. Det såg inte ens ut som vi rört maten. Vi åt där en gång till och sen ute på restaurang i Trinidad. Maten är inte supergod i Cuba, vilket vi hört och läst men jag tyckte vi ändå fick god mat. De har inte bra mataffärer heller, så det är svårt att få tag på mellanmåls mat liksom.

Trinidad är med på världsarvs listan och fyllde 500 år 2014. En mysig stad. Vi gjorde inte så mycket här. Tanken var att vi skulle göra dagsutflykter men det blev inget av det. Vi gick runt i stan, åkte till stranden, hade värmeslag, huvudvärk och var trötta. Vi drack oss igenom Cubas kända cocktails, var ute på lördagsunderhållning med uppträdande av dansare och musiker.





Vi åkte gambil till stranden


Det kändes som att gå i en labyrint i Trinidad. Själva centrumet är inte stort men eftersom allt ser ut som ovan så var det svårt att orientera sig.


Himla fin stad














Nedan utsikt från stället vi bodde



14.3.15

Cuba

Med spänd förväntan landade vi i Havana. Jag som velat åka till Cuba länge hoppades på att jag inte skulle bli besviken. Via kilroy hade vi ordnat visum två nätter på hotell och en guidad tur i Havana.

Hotellet var stort och vi irrade bort oss påväg till våra rum hela tiden. Allt såg likadant ut.


Det kändes lite pre revolutionärt, eller ja vad man kan föreställa sig det var då cuba kryllade av amerikanare på semester.

Dagen därpå åkte vi in till stan för vår guidade tur. Kristin som varit här förut insåg att de bott på samma hotell och nu skulle vi ha samma guide som hon hade sist. Han kände även igen henne. Lite kul. Vi gick iaf runt i gamla Havana som är väldigt fin. Dock så märker man tydligt tomma och förfallna hus direkt man kommer bort från en turistgatan.









Vi besökte Havana Club museumet, de som gör rom.


I samma byggnad som kortet är taget i bodde vi, på bottenplan.


Gamla bilar nedan. :)




Jag läste en bok om cuba som Kristin hade med sig, en norsk som bott och jobbat i cuba har skrivit den. En reseskildring som gav oss en bra inblick i Cuba idag och dess historia. De håller bla på att renovera upp stora delar av Havana men det går långsamt.

Vi ordnade även boende den tredje natten i ett Casa Particulares, Cubaner som hyr ut delar av sina hem, väldigt vanlig här. De krävs lite av dom för att kunna göra det, standarden på lgh mm, de får inspekterat huset mm om de hyr ut det. Vi hittade ett boende rätt på Plaza viejo. Mitt i gamla staden.

På kväll gick vi på en restaurang som hade framträdande med ett cubanskt band och dansare. Två av musikerna var med och spelade på Buena vista social cluben, oklart om de var med i filmen eller bara spelade på cluben förr. Det var iaf jättebra. Den äldsta sångaren flirtade med oss alla när han sjöng sångerna åt oss haha.



Mannen med hatten nedan flirtade med oss :)


Dag två hade vi en cykeltur inbokat med samma guide, det var mest bara en cykeltur och inte så mkt vi såg. Men vi tog en sightseeing bus runt staden.

På kvällen gick Kristin och jag bort till Malecon, Havanas strandpromenad, och kollade på solnedgången.






Dagen därpå åkte vi vidare mot Tridnidad.

Skräckens hus och 18 timmar i El Salvador

I Belize city bodde vi på ett skumt ställe. Ett lätt förfallet hus med skumt folk. På morgonen så satt en man vid frukosten. En amerikan som började förhöra oss om vår resa. Samt en skum tjej från Rumänien som berättade att hon blivit tagen av polisen när hon gick över gränsen i ett Sydamerikanskt land eftersom hon inte hade visum.

Mannen berättade sen sin livshistoria. Att han var alkoholist, just nu i drickande skede, att han sa hejdå till livet ungar och exfru i USA och flyttade till Belize och köpte det här huset. Han påösts sig ha en väldigt bra relation med ungarna, som han sett 3 gånger på 13 år, ex frun vad alkoholist och hans föräldrar hade också haft missbruksproblem. Nu skulle han till caye caulker med rumänskan och använda sin metalldetektor som han demonstrerade genom att ha den över Lines iPhone. Ja mkt skumt. Vi fick iaf äntligen lämna Belize city och anlände i El Salvador där vi var tvungna att vara en natt innan flyget till Cuba. Vi hade varit och mellanlandat på flygplatsen i San Salvador två gånger tidigare så det var på tiden att vi kom in i landet.

Vi hamnade på ett skumt ställe. Hotellet var ok men det låg mitt ute i ingenstans. Jag förstörde en stol och Vi matade hundarna så att de började morra på varandra.















Hotellet hade massa djur, apor, kossor och hästar som höll på att äta upp Line. Fin solnedgång iaf.

3.3.15

You better Belize it

I fredags åkte vi iväg på en seglingsturen med Raggamuffin som varade två dagar. Vi var ca 20 pers på båten som var en katamaran. De flesta var över 50 år men det var några yngre som oss med. Många kanadensare. I början tänkte vi att detta blir tråkigt, inte för att vi är ute efter party direkt. Men det var ett bra gäng och vi hade kul.

Besättningen var helt underbar. Sjukt roliga killar som gjorde allt för att livs upp stämmningen.

Vi hade väldigt tur med vädret. Första dagen stannade vi några gånger på vägen och snorklade. Ett stop var vid en liten ö som kändes väldigt mycket Pirates of the carrabien, då Jack sparrow blir avsatt på en öde ö av kapten barbosa.

Vår kapten Ish "spear" fiskade längs vägen och några från båten lyckades fånga fisk, detta blev såklart middagen. Vi stannade till vid vårt övernattningsställe, Randevoux Island. En ö man går runt på ca tre minuter. Det är en privat ö som kryssningsturister och vi går i land på enbart tup. Det bor två personer åt gången där som tar hand om ön. Vi satte upp våra tält och spelade volleyboll i väntan på maten. Och vilken mat, så himla gott. Godaste maten hittills. Och det gjorde killarna på ett minikök inne på båten.












Dag två så fortsatte vi vidare och stannade och snorklade och badade. Vi anlände senare till Tobacco caye där det bor 25 stycken. Det är ändå en väldigt liten ö. Där åt vi en lika god middag och satt sen och pratade. Vi blev blöta då det började spöregna och sökte skydd under ett tak. Vi och några från båten startade en liten fest runt ett bord där vi dansade och senare erbjöd sig kapten ish att vi kunde använda båten till dans då det var bättre högtalare där, jämfört med vår iPhone. Det kändes som vi dansade hela natten men vi gick och la oss kl 24.





Dagen därpå skulle vi tacka för oss och ta en taxi båt till fastlandet. Och kastamaranen åkte vidare några timmar till. Vi behövde vara tillbaka i Belize City den kvällen vilket inte skulle gått om vi följde med båten till placencia där de andra skulle. Så vi sa hejdå till gänget. Precis när vi skulle åka så drog ett oväder över. Blåst och lite regn. Men som tur var gick det över snabbt och vi kunde komma iväg. Annars hade jag varit rädd att åka iväg.